Semestermestertid

summerend2011a3Jag tycker att vi har en så himlarns bra semester i år. Vääääldigt slött, men ändå små utflykter, mycket bad och massor av vila.
Familjen har anpassat sig till mitt tempo och jag ”offrar” mig emellanåt och åker med och badar om jag vet att det handlar om en stund och därefter återhämtning. Alla i min närhet vet att jag bara klarar av korta pass av aktivitet och det är så mycket enklare.
Jag vet att vardagen står och väntar nästa måndag men är det något jag lärt mig av den här sjuhelsikes resan så är det att ta vara på nu. Det är nog ingen klyscha att man blir bättre på att fånga nuet när man varit svårt sjuk eller har varit med om en olycka.

Vi har badat som bara den i havet och det har varit långt över 20 grader i vattnet. Sjön är kallare men det gör inte barnen något.

Ibland är det så lätt att deppa ihop när jag ser på sociala medier vad alla vänner och bekanta hinner med på sina ledigheter. Utlandssemestrar, stugor, båtar och roséglas i solnedgångar. Men jag försöker jobba med det där och inse att även om vi kunnat skulle vi mest troligt hänga mest här hemma eftersom det är sådana vi är. Jag måste bli stoltare över att jag mest gillar hemma och inte tro att jag ska tycka om samma saker som andra. Vi är ju alla olika. Sociala medier är både kul och något jag måste lära mig att hantera. :/  Gör man det när man blir gammal tro, haha?
Om bara vi haft en kock i köket här hemma så hade det varit perfekt. Tänk om någon serverade alla måltider i rätt tid och att det var välplanerade, nyttiga saker på tallriken. Kan man inte hyra någon sådan nästa semester? DET vore min drömsemme! 😉

 

“Oh, my friend, it’s not what they take away from you that counts—it’s what you do with what you have left.” ~Hubert Humphrey

Comments

  1. Jag blir så glad när jag läser vad du skrivit. Att kunna anpassa sig till situationen. Det är ni verkligen bra på. Och alla dessa ”perfekta” bilder med rosevinsglas i solnedgången… jag tror att det oftast inte är så perfekt som det ser ut. Var och en mår nog bäst av sin egen rytm och att kunna vara med sin familj är det som betyder någonting. Stor kram till er.

Speak Your Mind

*