Kaffe på trappan

 

Det är så himla härligt att ta morgonkaffet ute, på altanen, i trädgården eller på trappan. Här önskar jag även att jag skulle kunna skriva ”jag sitter där i min ensamhet och väntar på att övriga huset ska vakna” eller ”jag är först uppe och ser soluppgången medan kaffet puttrar på spisen” och så vidare och så vidare.
Jag är i stället oftast SIST upp. Jag är så sliten varje morgon och ligger gärna kvar så länge jag kan. Jag VILL vara morgonmänniska för det anses ju vara lite finare… 😉 Men till mitt försvar så kan jag säga att jag inte är kvällsmänniska heller. Jag är alltid först i säng, före barnen till och med. Jag vet inte…om jag vore frisk så kanske jag skulle vara piggare, men å andra sidan så känns det som att om man är det man är, eller kan man träna upp sig tro? Två av barnen är morgontrötta och en vaknar supertidigt. Så har de varit sen de föddes.

Visst är muggen fin!? Jag hade en sån när jag var liten som ”försvann på vägen”. Den här hittade jag på en loppis för något år sedan.

Nostalgi!
Och god att dricka kaffe ur vare sig det är morgon, middá eller kväll!

Comments

  1. Muggen är fantastisk! Tycker inte att något är finare än det andra, jag är en tröttmössa och beroende på hur jag sovit så blir dagen ibland.. behöver min sömn så ibland blir det en tidig kväll.. men inget är bättre. Låter så härligt att kunna ta det utomhus.. det kan jag sakna av att bo i lägenhet och med en balkong mot gatan där det inte blir tillräckligt privat för mig.

    Kramen från Liv

Speak Your Mind

*