Ivanhoe

ivanhoe2012

 

 

I en NPF-familj är man inte bortskämd med att titta på TV. Varför förstår kanske bara de som själva har erfarenhet. Men i alla fall, i går fick jag se på klassikern Ivanhoe! Jag somnade dock efter halva filmen och sov sedan i två timmar. Jag är inte frisk än så det är väl det. I bland funderar jag på hur det vore att vara en ”normalstörd” familj, där inga sjukdomar eller funktionsbegränsningar fanns. Att kunna sitta och titta på TV på kvällarna, att kunna kunna vara spontan, att sova hela nätter, ja enkla vardagssaker som de flesta tar för givet.

Jaja, nu spårade jag ur lite, jag skulle egentligen bara skriva att jag var så lycklig över att jag kunde sitta i soffan och se på Ivanhoe, som jag alltid gjorde förr under julhelgerna. 🙂 Carpe Diem är inte så dumt ändå.

 

Comments

  1. mamma/mormor/svärmor says:

    Fast du. Om ni hade varit en ”normalstörd” familj, så hade det ju kanske inte varit precis de fina och helt underbara människorna som ni i er familj är.
    Tänk så mycket glädje som kommer ur hela er familj (även med hjulningar, utbrott och sömnstörningar bl.a. som jag absolut INTE vill förringa arbetet och kaoset av).
    Tänk så enormt mycket kreativitet som kommer från er underbart härliga familj.
    Och framför allt, ni är absolut de mest fantastiska människor som ni är, precis som ni är och vi älskar er så enormt mycket. Om du bara visste HUR mycket!
    Önskar bara att ni skulle slippa alla dessa sjukdomar som lägger sig uppepå allt annat. Alla läkarbesök, möten ,möten, och möten.
    Jag önskar er allt gott inför 2013 och hoppas bara av hela mitt hjärta att ni kommer få lite lugn och ro.
    Och att du själv får hjälp med din trasiga kropp!
    Älskar er!
    Kram mamma

Speak Your Mind

*