Di gamle

Spenderade tid med mormor igår. Hon har blivit så gammal och dålig och behöver ha någon hos sig hela tiden. Det känns fint att ge av min tid även om den (tiden alltså) är knapp och hälsan likaså…

 

Tänk om fler människor förstod hur värdefullt det är att träffa den gamla generationen. Och om fler människor förstod hur oerhört svårt det är att vara anhörig. Jag ser hur min mamma, som är närmast anhörig, får kämpa så oerhört med sin mamma, och hur min mammas kraft är helt uttömd.

Krukan på bilden har jag fått av mormor. Den vårdar jag ömt. Inom några år så kommer hon inte finnas här hos oss och det kommer att bli så tomt.  Man föds och man dör, det är det enda vi vet med säkerhet.

Har du någon äldre i din närhet så är mitt råd att ge lite av din tid innan det är försent.
Vad är liksom viktigare än människorna omkring oss? Saker? Prylar….möten….gymmet….tv:n….datorn…jobbet…
Man ska nog kunna få in både det ena och det andra inom de 24 h som vi alla har varje dygn. Det gäller att prioritera.

Ta hand om er! <3

 

Comments

  1. Eva-Britt/mamma says:

    Kram till min fina dotter

  2. Jonte says:

    Du har så rätt älskling.

Speak Your Mind

*