Vem tar hand om de anhöriga?

Vem tar hand om anhöriga när deras ork är slut?
Vem sköter om anhöriga när utmattningen tar vid?
Vem klappar den anhörige på huvudet och säger att allt kommer att bli bra?
Vem stoppar om den anhörige på kvällen och säger god natt, sov gott?
Vem tar hand om allt den anhörige är ansvarig för när kraften har sinat?
Vem stöttar den anhörige när livet snurrar runt?
Vem berättar för den anhörige att den gör ett bra jobb och borde få lön?
Vem tar hand om anhörigas nära och kära när kraschen är ett faktum?

”Carve a tunnel of hope through the dark mountain of disappointment”
Jr. Martin Luther King

Läser just nu!

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus

Är det fler än jag som alltid har fler böcker än en på gång samtidigt? Jag har alltid haft det, kanske lite splittrat… Jag försöker återerövra min läsförmåga och läshunger igen efter att jag blev hjärntrött. Jag som tidigare läste minst en bok i veckan kan nu läsa en bok på några veckor. För två år sedan kunde jag inte läsa alls. Jag får ofta läsa om stycken men oavsett så är varje kapitel jag tar mig igenom en vinst. Jag tror att hjärnan behöver jobba och jag avsätter tid till läsningen fast jag inte alltid orkar.
Under de åren jag inte kunde läsa alls så fortsatte jag dock att köpa böcker som innan så det finns många godingar att ta tag i. Just nu läser jag böckerna här ovan.

 

:: Vägen till Sugar Maple Inn av Louise Miller

Vägen till Sugar Maple Inn är en söt berättelse som doftar av äppelpaj och utspelar sig i Vermonts vackra bergslandskap. Författaren Louise Miller bor i Boston och jobbar precis som huvudpersonen som konditor. Det här är hennes debutroman.

:: Walden av Henry David Thoreau

År 1845 byggde sig Thoreau en stuga vid tjärnen Walden nära Concord i Massachusetts. Han levde där nära naturen i över två år och hade under tiden få kontakter med civilisationen. Skildringen av det enkla och oberoende livet i skogarna är ett gott exempel på hans kritik mot det framväxande moderna samhällets avigsidor.

:: När själen får grönska av Eva Robild

Naturen som grön medicin.
Att fågelsång, porlande vatten, en viskande skog och en obruten horisont kan ge sinnesro, det vet vi, det känner vi. Nu visar även forskningen ett allt tydligare samband mellan hälsa och natur. Vi behöver vistas i gröna rum för återhämtning, läkning och inspiration.
Den här boken kräver nog ett eget inlägg så småningom.

:: Susanna av Elsi Rydsjö

Susanna Eleonora Lindman, prästgårdsfröken, lever i senare hälften av 1800-talet. Hon är andligen född femti år för tidigt, hon är självständig, stark och begåvad. Men hon är snärjd i sin tids fördomar och tänkesätt – snärjd som i dammarnas näckrosstjälkar, säger hon själv. Hon ser ändå en väg öppen genom vidare utbildning; hon har goda förebilder i Karin Åhlin och hennes skola i Stockholm och Cecilia Fryxells flickpension på Rostad i Kalmar.

Jag köpte mitt exemplar på loppis i vintras. 🙂

Trädgården i juli


Kära nån! Jag blir som ett barn på julafton varje dag när jag kommer ut i trädgården och kan komma in med det här fatet fullt! Jag har alltid gillat att odla, men bara i liiiiiten skala. När jag var liten fick jag ett eget litet trädgårdsland och jag minns fortfarande när pappa grävde upp det. Jag som minns med dofter känner en sådan härlig känsla när jag känner doften av solvarm persilja.


Jag har två (lite större än pallkragar) odlingslådor med grönsaker i, och det ger hur mycket mat som helst! Tomaterna har jag i krukor men i övrigt så ryms allting i lådorna. Jag behöver inte rensa ogräs och jag behöver inte mötas av tusen sniglar. Vi har koppartejpskant som fungerat bra. Jag har tagit ett par stycken sniglar men jag tror de kom med gräsklipp som vi lade som gödning i början.

Eftersom jag inte alltid mår helt okej i kroppen så behöver jag ha en enkel trädgård. Jag tycker att vi i år har fått till den optimala sådan för vår familj. Plats på gräset för lek och stoj, en nyplanterad syrenberså (så liten än så den blir för barnbarnen kanske, haha) och så odlingslådorna som står på grus så att vi inte behöver jobba häcken av oss. 🙂 Det enda vi egentligen gör nu på sommaren är att vattna och det behöver inte göras varje dag eftersom det är i lådor och det håller fukten bra när allt sitter så tätt.


Det som fascinerar mig mest är all broccoli vi får! Vi hade ju inte haft det innan utan satte alldeles för tätt. De blir tydligen enorma plantor. 😀 Men vi skördar massor även om de står tätt och idag blir det broccolisoppa, en annan dag blev det stuvad broccoli och så äter vi den rå till mat. Oj, så lyxigt att hämta där ute.


Ångrar att jag inte sådde fler solorosor och andra sommarblommor. Jag hade ingen plats kvar, men jag kunde egentligen ha skapat plats. Det här är den första solrosen som slagit ut och den hade krupit hela vägen upp i äppleträdet så den fick äran att bli snittblomma till matbordet.

Ska försöka få till lite överblicksbilder också, det är kul att titta på i vinter och även för att komma ihåg hur vi hade det i år, inför nästa säsong.

AAAh!

Jag är ledsen att bilderna blev så suddiga. Jag hade inte en bra dag ”i huvudet” och min syn blir påverkad då. Därmed kan jag inte ställa in kameran riktigt men jag försöker att strunta i min petighet och gilla läget. 😉

Julikvällar


Skogen doftar varm mossa och fåglarna låter lite då och då. I övrigt… helt tyst! <3

Livet är dagarna som går

Så skakas vår familj åter om i en ruskig verklighet. Samtidigt som jag tänker ”varför vi, varför nu igen, när ska vi få slappna av” så tänker jag, det är ju det här som är livet. Med och motgång. Glädje och sorg. Liv och död. Hälsa och sjukdom. Vänner och ovänner. Balans och kaos.

I natt har jag inte sovit alls och just nu sitter jag med ögonen i kors. Jag har precis skickat i väg M och J på läger och jag skulle egentligen ha varit med, men som sagt. Livet. <3
Hur tacklar Ni livets snubbeltrådar?

Hope is a thing with feathers
That perches in the soul;
And sings the tune without words
And never stops at all.
— Emily Dickinson

What if All I Want is A Mediocre Life?

Jag snubblade över en text som jag bara kände att jag ville dela med mig av här. Den kunde varit skriven av mig själv och den passar så bra just nu i den här högljudda, stressiga vardag som blivit en slags livsstil att sträva efter. Jag backar alltid och känner mig som en kuf, men inser att det faktiskt finns fler som mig. Fler som gillar det lugna, att vara själva, att ladda i naturen och att i stort sett bara orka umgås med familjen. Men som för den delen inte är osocial, ogillar andra människor eller är nitisk och bakåtsträvande. 😀

What if I all I want is a small, slow, simple life? What if I am most happy in the space of in between. Where calm lives. What if I am mediocre and choose to be at peace with that?

Från A life in progress

Att vara nöjd verkar vara ett skällsord, eftersom man ska vidare. Vidare, vidare, vidare. Det är nya jobb, bättre löner, nyare bilar, snyggaste inredningen, mest välartade barn, rätt intressen, elitträning för nya mål, nya lopp att delta i, nya äktenskap, robotar till städ, robotar till trädgård, robotar som människa. Det anses fint att braka ihop och bli utbränd, det är ett tecken på att man kämpar hårt, har bra målmedvetenhet och är någon att lita på. Nya kök, nytt altandäck, en liten pool kanske? Rätt märke på tröjan, flest mål i basketkorgen, en segeltur med bästaste vännerna, med rosévinet, i solnedgången. Inga mygg, ingen alkoholism, inget regn. Snittar två böcker i veckan, grillkväll med vänner och tjejkväll på stan. Glöm inte prosciutton och proseccon. Lite lufttorkat och bubbel löser det mesta.


Om jag raljerar? Jo, lite. Men vi som är nöjda med det lilla finns också. Även om vi inte hörs och syns mest. Det är lätt att tappa bort sig själv i dagens surr så texten jag ramlade över gav mig styrka att fortsätta på min väg, som passar just mig.

….och jag hoppas andra fortsätter på den väg som passar just dem. Med eller utan bubbel i glaset. Men försök bara att andas emellanåt. <3

Långhelgen bjöd på sol…

Kristi Himmelsfärdshelgen bjöd på fantastiskt väder, den första riktiga känningen av sommar. Men, så torrt som det är ute nu, med ett pollenlager på allting, så är de småregniga dagarna välkomna. Det lägger sig ett lugn ute.

 

Min gröna terapi

Trädgården nu i maj. Det var en sen start eftersom det varit så kallt. Så jag har haft gott om tid att gå och smådutta med frösådd inomhus. I år lyckades jag väldigt bra med alla sådder och har fått massor av kraftiga plantor. Det är så kul, för det är billigt med frön och jorden går att återvinna så så det kostar liksom nästan ingenting. Inga krav, bara härligt. <3

Gurkor på g

Suddiga små gurkor

Lavendel och kryddor

Rädisor och plocksallat

Broccoli

Dotterns majs. Troligtvis har jag satt dem för tätt, har aldrig sått majs innan. Men de fick inte plats någon annanstans så jag fick snabbt improvisera.

Svartvit helg

Efter attacken i Stockholm i fredags så stannade allt upp för en stund. Veckan innan var det busskraschen i Sveg. Och så gasattacken. Visst vill man bara krama om hela världen och säga att allt kommer att bli bra? La Linda har så fina foton på sin sida, titta gärna på dem. Svenskarna har visat så mycket styrka så ja, jag känner faktiskt hopp trots allt. <3

Tuff start på året

Januari och februari startade tufft för oss av olika anledningar. Jag har dessutom åkt in och ut på sjukhus under flera veckor. Varit inlagd och legat på akuten om vartannat.  Jag har inte alla svar än på vad som felar denna gången men nästa vecka ska jag göra den sista undersökningen och förhoppningsvis få svar och behandling.

Jag har försökt ladda upp foton och även uppdatera sidan här men det fungerar inte. Jag brukar tycka det är kul att leta fel och trixa i koder och annat men just nu är jag av förklarliga skäl väldigt utmattad så det får vänta.

Det var en liten uppdatering från mig. Jag finns alltså här i bakgrunden och tänker för bövelen snart vara på benen! 😉

S T R E S S

rokulla163

Året har börjat med så mycket stress vilket inte känns bra. Jag laddar med sömn, bra mat och frisk luft men när det gäller saker man inte kan påverka utan bara tyst genomleva så är det så mycket svårare.

“Step outside for a while – calm your mind. It is better to hug a tree than to bang your head against a wall continually”
-Rasheed Ogunlaru

En lördag i sängen

sangen161Jag skulle åkt med familjen på fotbollscup idag men hälsan ville annat och det är bara att gilla läget. Men jag orkade åtminstone se en film i förmiddags, det kändes lyxigt.

sangen162Någon var rädd att jag skulle åka iväg när jag till slut bäddade.

havanais161Men hon slappnade av igen när hos förstod att jag skulle krypa ner hos henne igen. Mitt älskade, älskade sällskap. SOM jag älskar henne. <3

DISCANALYS

Inlägg sponsrat av Discanalys.com

discanalys1

Jag är väldigt intresserad av psykologi och varför vi är dem vi är, varför vi gör som vi gör och så vidare. När jag fick chansen att göra en discanalys så blev jag jätteglad. Jag vill så gärna lära mig mer om mig och mina relationer i både hem och jobbsituationer.

DISC-analys är ett verktyg som används för att utveckla självkännedom och kommunikation. Verktyget används för att få en ökad förståelse för människors olika sätt att interagera med varandra, och är av stort värde i situationer som vid individ-, ledarskaps- och grupputveckling.

Min man har faktiskt gjort en discanalys på sitt jobb och pratar ofta om vilka färger han är och hur det har hjälpt honom i sina relationer, måluppfyllelser och teambuildningar på jobbet. Han säger att man dels lär känna sig själv väldigt bra och varför man reagerar som man gör, men även att man lär sig se ”färgerna” (alltså typerna) i sina medarbetare och då får bättre förståelse för hur olika personer jobbar. Det verkar väldigt logiskt!

discanalys2

Analysen tar bara ca 15-20 minuter att göra och man gör den online. Sedan sammanställer en expert ett kompendium som man får i PDF-format och mitt kompendium var på över 20 sidor, det vill säga oerhört ingående och noggrant. Jag blev inte så förvånad över vilken ”typ” jag var, men jag blev väldigt positivt överraskad över de verktyg som följer med i rapporten. Jag får dels lära mig hur mina sidor är en tillgång men även hur jag kan fälla mig själv om jag inte ser upp. Jag får se svart på vitt, hur jag kommunicerar med omgivningen och mina konsekvenser av den samma.

Det är förstås lättast och bäst att göra det på sitt hemspråk och frågorna finns översatta till 28 språk. Våra nordiska grannar har även egna hemsidor:  Danmark, Norge  och Finland. Just i Sverige har vi en väldigt internationell kultur på arbetsplatser och i vardagen så det är ett extra plus att alla kan delta.

Vad jag blev? Tja, inte så oväntat kanske, så dominerar jag på det blå, gröna och så lite gult. Jag har väldigt lite rött i mig. Vi har väldigt roligt här hemma nu när vi jämför våra tester och vi får många aha-upplevelser! Vill du göra testet själv eller på ditt jobb så rekommenderar jag varmt discanalys.com.

Spara

Spara

Spara

UNO DOS TRES

1 :: 2 :: 3

Tre saker jag skulle vilja uppleva igen

*Min barndom
*Min språkresa till Österrike
*Mitt bröllop

Tre saker jag uppskattar 

*Min familj såklart
*Att vi har ett alldeles eget litet hus.
*Tryggheten här i Sverige

Tre saker som jag vill ha

*En hund till
*Att alla i min närhet ska få må bra!
*En bättre hälsa

Tre saker jag älskar att göra 

*Vara ute i skogen med familjen och bara vara
*Pyssla i hemmet
*Läsa/lyssna på böcker

Tre ord som beskriver mig 

*Generös
*Orolig
*Snäll

Tre saker jag vill bli bättre på

*Att hantera stress
*Att vara nöjd med det jag gör i stället för missnöjd med allt jag inte klarar av
*Photoshop

Tre saker jag inte kan vara utan

*Mina mediciner
*Min kalender
*Mobilen

Tre drömmar jag hoppas blir verkliga 

*Att vi ska kunna resa utomlands på semester
*Att mina barn får en trygg framtid
*Att vi kan byta vårt skruttiga kök någon gång

29oktober162

Jag älskar att vara i skogen, antingen ensam eller med familjen! 🙂

Spara

Spara

Daith Piercing

daithpiercing2

Nu har jag äntligen gjort den, daithpiercingen som jag funderat på ett bra tag. Jag har ju kronisk huvudvärk och kronisk migrän som jag behandlas för ganska omfattande. Men det blir ändå inte helt bra och när jag hörde talas om daithen blev jag intresserad eftersom det är ett förhållandevis ”smärtfritt” alternativ och inte särskilt dyrt heller. (I förhållande till mediciner för hundratals kronor varje månad).

Det är en kontroversiell metod och det finns inga vetenskapliga bevis för att det hjälper men det är oerhört många som blivit så mycket bättre och en del helt bra. Det fungerar genom att stimulera en typ av akupunkturpunkt som man inte kommer åt i vanliga fall.
Jag tänker som så, att är det placebo så må så vara. Jag vet att konventionella mediciner också delvis fungerar tack vare placebo och om ett tag när jag får byta läkesmycket till något finare så har jag åtminstone ett snyggt smycke i örat! 😀 Det finns så fina ringar och hjärtan.

 

daithpiercing1

Om det gjorde ont? Ja, det kan jag inte säga att det inte gjorde, men det gick rysligt snabbt så det är helt överkomligt. Jag valde att göra den helt utan smärtlindring men vill man kan man använda bedövningssalva i god tid innan. Jag gjorde den på Pistolero

Jag har inte haft problem med läkningen än men ska låta läkesmycket vara kvar i ett par månader till för att inte riskera något.
Min neurolog kommer sucka ljudligt när han ser den, han tror inte ens kosten har så stor betydelse på migränen så. 😉 Men jag hoppas och tror på lite lättnad och om det så bara blir en enda dag mindre med huvudvärk varje månad så är det värt det.

Nackdelen då? Jag kan inte ha in ear-hörlurar i det örat, buhu. Men det kan jag nog ha när det är läkt helt.

Hur som helst så var det en spännande upplevelse! 🙂

daithpiercing3