Att svimma…

Oj, vilket busväder det är! Öser ner regn verkligen.

I dag har barnen lekt med kusinerna, jag har varit på möte mm.
När jag åkte hem från mötet blev jag så där dålig som jag blir då och då. Ingen värk eller smärta, utan blodtrycket sjunker snabbt och jag kallsvettas, armarna domnar bort, jag kräks och till sist svimmar jag.

Nu har det gått några timmar och jag är bättre igen. Äntligen vet jag dock varför det blir så här. Det är en speciell sjukdom som gör det. Kan skriva mer i ett låst inlägg längre fram.

Tycker om när pusselbitar faller på plats, även om det är ytterligare sjukdomar. Men att gå i ovisshet är värre.

Nä, nu få det bli sängen i stället för soffan. Återkommer här i morgon.

Go kvälls!

 

 

Comments

  1. Usch, läskigt det där bara svimma av!

Speak Your Mind

*